Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.
Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.
Innehåll
Inledning
Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:
- bedöma faror och risker ur slutsatserna;
- säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
- information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
- eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)
Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)
I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:
- risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
- personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
- räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
- räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)
Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:
- släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
- anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
- brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
- skyltning och belysning av utrymningsvägar;
- utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:
- förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
- vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
- vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
- vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)
Basuppgifter om objektet
13- kerroksinen asuinkerrostalo, jossa on 91 asuntoa. Talossa on yksi kellarikerros, jonne on varastotiloja, väestönsuoja, sähköpääkeskus ja lämmönjakohuone.
Ylimmässä kerroksessa on kaksi saunaa ja kolme kerhotilaa kattoterasseineen sekä etätyötila. Asukkaiden käytössä on myös talopesula, kaksi kuivaushuonetta, ulkoiluväline- ja lastenvaunuvarastot talon ensimmäisessä kerroksessa.
Autopaikat sijaitsevat erillisessä parkkihallissa. Yhtiölle on varattu hallista 44 autopaikkaa.
Basuppgifter
| Fastighetens namn | Hannuksenkuja 17 |
|---|---|
| Fastighetens adress |
Hannuksenkuja 17 02270 ESBO |
| Antal lägenheter | 91 |
| Antal affärslokaler | 2 |
| Hustyp | Flervåningshus |
| Våningstal | 13 |
| Fastighetens byggnadsår | 2024 |
| Disponentbyrå |
Asuntosäätiön Isännöinti Oy
tfn 0201612400 |
Organisation
| värd är |
Hanne Nybergh Asuntosäätiön Isännöinti tfn 09 4246 9333 hanne.nybergh@asuntosaatio.fi |
|---|
Övriga uppgifter
Objektet hör till följande räddningstjänst: Västra Nyland .
| Uppvärmningsmetod | Fjärrvärme |
|---|---|
| Huvudvattenkran | Lämmönjakohuoneessa |
| Värmefördelningsrum | Kellarikerroksessa. Käynti ulkoiluvälinevaraston kautta |
| Elcentral | Kellarikerroksessa. Käynti porraskäytävältä |
| Ventilationsmaskin |
13. kerros
|
| Nödstopp för ventilationen |
Porrashuoneen alatasolla |
| Fastighetsskötsel | Braleva Kiinteistöpalvelut Oy tfn 098013044 jourtelefon 098013044 |
| Samlingsplats | Sisäpihan oleskelualue |
| Alternativ samlingsplats | Määritetään tarvittaessa |
| Antal skyddsrum | 1 |
| Skyddsrummets placering VSS1 | Kellarikerroksessa |
Lokaler i fastigheten
| Placering | Namn |
|---|---|
| 1. kerros | Liiketila 1 |
| 1. kerros | Liiketila 2 |
Ansvarsfördelning
| Part | Ansvarsområde | |
|---|---|---|
| Fastighetsförvaltning | Ansvarar för förvaltningen av hela fastigheten, tar hand om och förvaltar underhållsavtal och liknande ärenden, gör ingrepp på säkerhets- och andra brister eller delegerar ärendet till annan instans. Fastighetsförvaltaren är kontaktperson för myndighetstillsynen och andra motsvarande ärendet och deltar bl.a. i brandtillsynsinpektionsrundor | |
| Fastighetsskötsel | Fastigetens tekniska system och säkerhetsenheter, skötsel av gårdområdet, nödvändiga röjningar av snö m.m. ärenden. Fastighetsskötaren lägger märke till brister på målobjektet och fixar dem självständigt i skick och anmäler om ärendet till fastighetsförvaltningen. | |
| Boende | Den boende ansvarar för sin egen bostadslägenhet och förrådsutrymme samt för sina egna ägodelar och verksamhet i bolaget. Fatighetsskötselbolaget tar hand om permanenta konstruktioner eller fastighetens system som finns i de boendes utrymmen. | |
| Normalt informationsflödegällande bristerna: Boende--- Fastighetsskötselbolag--- Fastighetsförvaltning | ||
De boende kan anmäla säkerhetsuppmärksamheter eller andra brister till fastighetsskötseln eller -förvaltningen genom telefon eller e-post, de nödvändiga kontaktuppgidterna hittas exempelvis under "Organisation"-kapitlet i denna plan.
Viktiga telefonnummer
Fastighetens viktiga nummer
| Uppdrag | Namn | Telefonnummer | Journummer |
|---|---|---|---|
| Servicebolag | Braleva Kiinteistöpalvelut Oy | 098013044 | 098013044 |
| Hisservice | KONE Hissit Oy | 080015063 |
Övriga viktiga nummer
| Företagare | Telefonnummer | Jourtider |
|---|---|---|
| Allmänt nödnummer | 112 | 24 h |
| Giftinformationscentralen | 0800 147 111 | 24 h |
Riskbedömning
Pelastussuunnitelman laadinnan yhteydessä on tehty riskienarviointi, joka on esitetty tässä luvussa. Arviointi on kohdistettu arkisempiin asioihin ja luvun lopussa on esitetty johtopäätökset.
Vaaralla tarkoitetaan tekijää tai olosuhdetta, joka voi aiheuttaa haittaa tai saada aikaan haitallisen tapahtuman. Riski on uhkaan liittyvän vahingon todennäköisyyden ja seurausten vakavuuden yhteisvaikutus. Tässä tapauksessa vaarojen tapahtumien mahdollisuutta ja seurausten vakavuutta on arvioitu sanallisesti. Vaaratilannekohtaisesti on esitetty myös toimenpiteet ja ennalta ehkäiseviä toimia.
Vaaratilanteet:
Tulipalo
Vesivahinko
Kaatuminen, liukastuminen, kompastuminen ja muut vastaavat tapaturmat
Myrskyvauriot ja muista sääoloista johtuvat vaarat, kuten talvella lumen tai jään putoaminen ihmisten tai omaisuuden päälle tai esimerkiksi piha-alueella puiden kaatuminen kovassa tuulessa
Ulkoiset vaarat, kuten liikenneonnettomuus lähialueella tai säteily- ja kaasuvaarat
Katkot tai häiriöt sähkön, veden tai kaukolämmön jakelussa
Ilkivalta, ryöstö tai murto.
|
Risk Skäl |
Följder | Åtgärder och säkerhetsarrangemang |
|---|---|---|
|
Tapaturma tai sairauskohtaus Talvella liukkauden aiheuttama kaatuminen. Rakennuksen katolta putoava lumi tai jää. Henkilökohtaiset sairaudet voivat aiheuttaa sairauskohtauksen. Erityisesti vanhemmilla asukkailla sairauskohtauksien mahdollisuus kasvaa. Todennäköisimmin tapaturma sattuu kotona esimerkiksi ruoanlaiton yhteydessä. Näitä ovat esimerkiksi pienet palovammat tai viillot. Kotona voi sattua myös sähkötapaturma, jos käytetään viallisia sähkölaitteita tai esimerkiksi kännykän akku vioittuu. |
Mahdolliset henkilö- ja omaisuusvahingot. Pienet haverit asuinkiinteistöissä todennäköisiä. Sähkölaitetapaturmiin liittyy yleensä myös tulipalon vaara. |
Asukkaiden havaitessa puutteita, ilmoittaa hän niistä kiinteistöhuoltoon tai yhtiön hallitukselle. Talvella kiinteistöhuolto hoitaa liukkauden eston sekä tarvittaessa lumen ja jään poiston katolta. Yleisten tilojen kunnossapidosta huolehditaan. Kulkureiteillä ei säilytetä ylimääräistä tavaraa. Ulkoalueilla huolehditaan siitä, että ajoneuvot pysäköidään vain niille osoitetuille paikoille, jotta pelastuslaitos ja ensihoito pystyvät toimimaan kohteella. |
|
Tulipalo Asuinkiinteistöissä tilastollisesti yleisimmät tulipalojen aiheuttajat ovat ruuanlaitto, avotulen käyttö sekä viallisten sähkölaitteiden käyttö. Monesti tulipalojen alkamiseen liittyy ihmisen toiminta tai huolimattomuus. Huoneistoissa ja varastoissa on yleensä paljon tavaraa, joka tulipalotilanteessa toimii palokuormana. Toisinaan tulipalo voi aiheutua myös ihmisestä riippumatta, esimerkiksi viallisessa tai huoltamattomassa sähkökeskuksessa (esim. oikosulut). Tulitöiden tekeminen on aina tulipaloriski. |
Mahdolliset henkilö- ja omaisuusvahingot | Avotulen käyttö ja ruuanlaitto vain valvottuna. Rikkinäisten sähkölaitteita ei saa käyttää (tapaturma- ja tulipaloriski). Isompia kodinkoneita (pesukoneet) ei tule käyttää ilman valvontaa. Yhteisissä tiloissa, porraskäytävissä, kulkukäytävillä ja rakennuksen seinustoilla ei säilytetä ylimääräistä tavaraa. Sähkötiloissa ei säilytetä ylimääräistä tavaraa. Jätepisteellä jätteet tulee lajitella asianmukaisesti eikä sinne saa jättää huonekaluja, vaan ne tulee hävittää asianmukaisesti. Mahdolliset tulityöt suoritetaan tulityölupaprosessin mukaisesti. Irtaimistovarastoissa ei säilytetä palavia aineita. Paloturvallisuusratkaisut- ja laitteet, sekä niiden huolto ja ylläpito. Ulkoalueilla huolehditaan siitä, että esimerkiksi ajoneuvoja pysäköidään vain niille osoitetuille paikoille, jotta pelastuslaitos ja ensihoito pystyvät toimimaan kohteella. |
|
Vahingonteot, varkaudet Mm. raffitit, ikkunoiden tai kaluston rikkomiset tai tuhopoltot. |
Seurauksena pääasiallisesti lievät omaisuusvahingot. Sytytetty kohde (esimerkiksi rakennuksen seinustalla olevala puukasa) voi levitä suuremmaksi paloksi, jolloin myös seuraukset ovat vakavammat. | Ulkoalueilla ja sisäänkäynneillä riittävä valaistus. Ilkivallan jäljet (esim. töherrykset) korjataan mahdollisimman pian havainnon jälkeen. Vältetään turhan palokuorman säilyttämistä rakennuksen seinustoilla ja sisätiloissa. Varmistetaan että kulkiessa ei jää auki / lukitsematta vahingossa ovia, esimerkiksi irtaimistovaraston ovea. Lukitukseen ja valaistukseen liittyvät puutteet ilmoitetaan kiinteistöhuollolle. |
|
Sähkökatkot, vesivuodot tai muut kiinteistötekniikan ongelmatilanteet Äkilliset tai suunnitellut sähkö- tai muut tekniikan käyttökatkot. Rikkoutuneet laitteet, esimerkiksi ilmanvaihtokoneet tai vesivuoto. |
Rikkoutunut kiinteistötekniikka aiheuttaa yleensä vain hetkellistä haittaa. Vesivuoto voi huomaamattomana laajentua isommaksi vesivahingoksi. Äkilliset tai suunnitellut sähkökatkot eivät lyhytaikaisesti aiheuta asumiseen suurempia ongelmia, mutta pidentyessään hankaloittavat asumista merkittävästi. Korkeassa asuinrakennuksessa esim. hissien toimimattomuus vaikeuttaa arkea tavallista enemmän. | Sähkön, veden tai lämmönjakelun häiriöt ovat epätodennäköisiä, mutta asukkaita suositellaan varautuvan niihin kotivaralla, jonka perusajatus on että kaikkien tulisi pärjätä kotioloissa 72 tuntia omavaraisesti. Kotivaraan ja omatoimiseen varautumiseen lisätietoja suomalaisten viranomaisten ja yhdistysten perustamassa 72 tuntia - sivustolla. Jos asukkaalla on vaikeuksia tulla toimeen omatoimisesti, tulee katkotilanteisiin varautua vakavammin ja olla valmiina hakemaan myös ulkopuolista apua. Asukkaiden on hyvä huomioida myös naapurit arjessa. Rikkoutuneesta kiinteistötekniikasta tai vuotavista vesikalusteista ilmoitetaan aina välittömästi suoraan kiinteistöhuoltoon. Vesivuotojen osalta vesikalusteissa on myös linjasulut, jotka on mahdollisuuksien mukaan suljettava välittömästi isomman vahingon estämiseksi. |
|
Vesivahinko Mahdollisia syitä ovat yleensä jäätyminen, tukokset tai laitteiden vikaantuminen. Ulkopuolisia syitä ovat myrskyt ja esimerkiksi hulevesitulvat (rankkasateet, lumien sulaminen). |
Mahdolliset omaisuusvahingot | Huolletaan ja ylläpidetään talon LVI-tekniikkaa, ilmoitetaan puutteista, käytetään kodinkoneita (pesukoneet) vain valvottuina, laitteiden uusimisen myötä suositellaan aina vuotokaukaloa, pidetään sadevesiviemärit kunnossa. |
|
Kaasuvaara lähialueella Syynä voivat olla esimerkiksi kemikaalikuljetusonnettomuus lähellä olevilla kuljetusväylillä tai tulipalo naapurikiinteistössä. |
Seurauksena mahdolliset henkilö- ja omaisuusvahingot. | Noudatetaan viranomaisen hätätiedotteita, jotka voivat tulla tekstiviestillä, TV:n tai internetin välityksellä tai viime kädessä pelastuslaitoksen kaiutinautoilla. Tärkeimpänä toimenpiteenä yleensä ilmanvaihdon sulku ja sisälle suojautuminen. |
|
Poikkeustilanteet Lähialueella säteilyvaaratilanne tai muu vakava tapahtuma. |
Mahdolliset henkilövahingot, sisälle suojautuminen, mahdollinen evakuointi. | Poikkeustilanteissa toimitaan viranomaisten ohjeistuksen mukaisesti. Omatoiminen varautuminen helpottaa asukkaiden toimintaa poikkeustilanteissa. Omatoimiseen varautumiseen liittyvää tietoa löytyy 72 tuntia - sivustolta. |
|
Aurinkovoimala Tulipalo paneelissa tai komponentissa katolla. Ihmisen pelastaminen (sähkötapaturma) |
Mahdolliset henkilö- ja omaisuusvahingot | Järjestelmän opastus (varoituskilvet ja merkinnät). Aurinkovoimalan erotuksen ohjeistus ja merkintä. Työturvallisuus asennus- ja huoltotöissä. |
Slutsatser av faro- och riskbedömningen
Kohde on käyttötarkoitukseltaan asuintalo, ja siihen liittyvät arkiset vaarat ja riskit ovat tähän sidottuja. Yleisimmät asukkaisiin kohdistuvat vaaranpaikat ovat tapaturmia, ja tilastollisesti ne tapahtuvat todennäköisesti asuinhuoneiston sisällä. Normaaliin asumiseen liittyy myös liukastumiset ja kompastumiset piha-alueella tai portaikoissa.
Korkeassa asuintalossa korostuu kiinteistötekniikan ja paloturvallisuuslaitteiden huoltaminen ja ylläpitäminen.
Havaituista puutteista tulee aina ilmoittaa eteenpäin kiinteistöhuoltoon tai isännöintiin.
Säkerhetsarrangemang
Släckningsutrustning
| Placering | Släckningsutrustning | Beskrivning |
|---|---|---|
| Kerhotilat, IV-konehuone, liiketilat | Brandsläckare | 6kg jauhesammutin |
- minst en gång om året, eftersom handsläckare utsätts för faktorer som påverkar brandsläckningsfunktionen, till exempel fukt, vibrationer eller temperaturväxlingar (platser utomhus)
- minst vartannat år (platser inomhus)
Säkerhetsanordningar
Rökevakuering
Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.
| Beskrivning | Kellarikerroksen varastotiloista ja väestönsuojasta on savunpoistokuilut maan tasalle. Luukut sijaitsevat 1. kerroksen tasolla talon kaikilla seinustoilla (yhteensä 5 kpl). A-portaassa ja poistumisportaassa on etälaukaistavat savunpoistoluukut. |
|---|---|
| Centralens läge | IV-konehuone |
| Utlösning av rökevakuering | Porrashuoneen alatasolla |
Märkning av utrymningsvägar
Utrymningsvägledningen indikerar utrymningen av byggnaden. Felaktiga eller bristfälliga skyltar ska anmälas till fastighetsförvaltningen.
| Beskrivning | Toimitiloissa on verkkovirtaan kytketyt akulliset poistumisopasteet. |
|---|---|
| Täckning | Toimitilojen uloskäynnit |
Stängning av ventilationen
Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.
Vem som helst kan stänga av ventilationen.
Stängning av ventilationen: Porrashuoneen alatasolla
Brandsäkerhet
Brandvarnare
Brandvarnarens uppgift är att varna om begynnande brand. På så sätt är det möjligt att kväva en begynnande brand, varna andra och genomföra räddning.
| Beskrivning | Verkkovirtaan kytketyt palovaroittimet |
|---|---|
| Täckning | Asunnot, kerroskäytävät |
| Utrustningens modell | Nätström |
| Typ av larm | Lokalt alarm |
Räddningsväg
Räddningsvägar är körvägar längs vilka räddningsfordonen i nödsituationer kan nå tillräckligt nära byggnaden.
- Det är inte tillåtet att parkera fordon, samla snöhögar, eller att placera belysningsstolpar, planteringar eller annat på räddningsvägar till hinders för trafiken.
- Räddningsvägen ska utmärkas i enlighet med inrikesministeriets förordning (486/2003) med en tilläggsskylt av textil.
- Skylten "räddningsväg" används inte om räddningsvägen inte har antecknats i byggnadens bygglovshandling.
- I frågor gällande räddningsvägar får man råd av den lokala räddningsmyndigheten.
| Placering | Hannuksenkujalta sisäpihalle, nostopaikka talon vieressä. |
|---|
Torr stigarledningar
Torrstigningen är en tom rörledning som är fast monterad i byggnaden, vilken räddningsverket använder för att förflytta släckningsvattnet från exempelvis gatunivån till byggnadens tak.
| Beskrivning | Kuivanousun syöttö sijaitsee Finnoonsillan puolella. Ulosottoliittimet joka kerroksessa. |
|---|
Poistumistiet
Poistumisturvallisuuden periaatteena on, että asuinrakennuksen kaikista tiloista on joka hetki päästävä poistumaan vähintään kahta kulkureittiä pitkin ilman avainta tai muuta oven avausvälinettä. Poistumisen on voitava tapahtua myös pimeässä, joten kulkureittien on oltava joka hetki esteettöminä. Uloskäyntien edessä ei saa säilyttää tavaraa.(Ympäristöministeriön asetus rakennusten paloturvallisuudesta)
Uloskäytävien ja niihin johtavien tilojen ovien tulee olla hätätilanteessa helposti sisäpuolelta avattavissa.
Ovi voi olla lukittu esimerkiksi estämään luvatonta tunkeutumista ulkoa sisälle, mutta se on oltava avattavissa sisäpuolelta ilman avainta huoneiston normaalin käytön aikana.
Hätäpoistuminen korkeassa rakennuksessa
Rakennuksessa on kaksi erillistä uloskäytävänä toimivaa porraskäytävää, joiden kautta poistutaan hätätilanteessa.
Eldarbeten
Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme som skapar brandfaror. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, vid vilka det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare.
Eldarbeten som utförs på en tillfällig arbetsplats kräver alltid tillstånd av personen som ansvar för heta arbeten. Tillståndet för heta arbeten är ägnat att säkerställa olika parters handlingar i frågor gällande säkerheten och brandskyddet. Personer som utför heta arbeten ska alltid inneha certifikat för heta arbeten.
Tillstånd för eldarbeten beviljas av disponentbyrån.
Övriga arrangemang
Hiss
| Beskrivning | Kaksi hissiä, joista toinen toimii palomieshissinä. |
|---|---|
| Serviceföretag | KONE Hissit Oy |
Ventilationsmaskin
| Placering | 13. kerros |
|---|---|
| Beskrivning | Koneellinen tulo- ja poistoilmanvaihto |
| Nödstoppets placering | Porrashuoneen alatasolla |
Solenergianläggning
| Placering | Vesikatolla on aurinkopaneeleja |
|---|---|
| Beskrivning | Invertteri ja turvakytkin sijaitsevat 13. kerroksen IV-konehuoneessa. |
Avfallshantering
| Placering | Jätepiste sijaitsee talousrakennuksen vieressä sisäpihalla. |
|---|
Riktlinjer
På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!
Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.
Säkerheten är allas gemensamma sak!
Larma efter hjälp
I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112
- Ring nödsamtalet själv, om du kan
- Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
- Berätta vad som har hänt
- Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
- Ange exakt adress och kommun
- Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
- Svara på frågorna som ställs till dig
- Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
- Angera enligt givna instruktioner
- Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
- Avsluta samtalet först när du får lov till det
- Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.
Sjukdomsattack eller olycka
- Ta reda på vad som har hänt
-
- Har personen fallit eller svimmat?
- Finns det eventuella ögonvittnen som kan berätta noggrannare om vad som hänt?
- Kontrollera personens tillstånd
-
- Kan personen väckas genom att personen tilltalas eller skakas?
- Kontrollera andningen
-
- Om personen inte vaknar ska du kontrollera andningen: placera din handrygg framför patientens mun och känn efter om luften rörs.
- Gör nödanmälan
-
- Ring nummer 112.
- Berätta varifrån du ringer.
- Berätta vad som har hänt.
- Agera enligt anvisningarna.
- Ge första hjälpen vid behov
-
- Om personen inte andas, börja ge första hjälpen efter egen förmåga.
- En patient som är medvetslös men ändå andas läggs i framstupa sidoläge.
- Observera patienten.
-
- Om det sker ändringar i patientens tillstånd innan räddningsverket kommer, ska du anmäla detta genom ett ringa nödnumret 112 på nytt, så att en ny situationsbedömning kan göras i nödcentralen.
- Vägled räddningspersonalen snabbt till patienten
-
- Berätta för räddningspersonalen vad som har hänt och vad som har gjorts.
Havaitessasi tulipalon
Pelasta
- Suorita tilannearvio. Pelasta välittömässä vaarassa olevat.
- Varo hengittämästä savua! Savu on erittäin myrkyllistä ja hengitettynä aiheuttaa menehtymisen erittäin nopeasti.
Varoita
- Varoita muita rakennuksessa olevia tulipalosta ja uhkaavasta vaarasta.
- Ohjatkaa ihmiset kokoontumispaikalle.
Hälytä
- Soita hätänumeroon 112 turvallisesta paikasta.
- Kerro kuka olet, missä palaa (osoite ja kerros), mikä palaa ja onko ihmisiä vaarassa.
- Älä katkaise puhelua ennen kuin saat luvan.
Sammuta
- Suorita alkusammutus mahdollisuuksien mukaan.
- Rasvapalo sammutetaan tukahduttamalla se sammutuspeitteellä.
- Sähkölaitepalossa katkaise laitteen virta, tämän jälkeen voit aloittaa ensisammutuksen.
Rajoita
- Poista lähellä olevat tulenarat esineet ja syttyvät aineet.
- Rajoita palon sekä savun leviämistä sulkemalla ikkunat ja asunnon ovi poistuessasi.
Opasta
- Opasta pelastushenkilöstö paikalle tai järjestä opastus.
Hissin käyttö on tulipalon sattuessa ehdottomasti kielletty!
Evakuointitilanteessa kokoontumispaikka on: Sisäpihan oleskelualue
Verksamheten på samlingsplatsen
När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, utses en person som tar ansvaret för verksamheten på samlingsplatsen. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller om människorna bör hänvisas till en annan plats: till exempel en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten (reservsamlingsplats).
Det är förbjudet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från myndigheterna
Saker att minnas på samlingsplatsen:
- ta hand om eventuella skadade
- ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
- meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne
Alternativ samlingsplats
Under stränga vinterförhållande eller i andra situationer kan det krävas en reservsamlingsplats dit människorna vägleds. Även myndigheterna anvisar vid behov skyddsplatser för längre perioder av skydd.
Tulipalo muualla rakennuksessa
Jos rakennuksen muissa tiloissa on tulipalo, esimerkiksi asuinhuoneistossa joka on alapuolellasi, toimitaan seuraavan ohjeen mukaisesti:
- Sulje huoneistosi ovet ja ikkunat
- Tee tilannearvio, pyri ensisijaisesti poistumaan huoneistosta:
- Tarkasta kerroskäytävä, jos käytävällä ei ole savua voit poistua huoneistosta.
- Jos kerroskäytävällä on savua, tulee sinun jäädä huoneistoosi. Älä koskaan poistu savuiseen tilaan!
- Kerroskäytävällä sinulla on kaksi vaihtoehtoa poistumiseen, pääporraskäytävä ja varapoistumisportaikko
- Jos pääporraskäytävässä on savua tai ruuhkaa, on suositeltavaa käyttää varapoistumisportaikkoa.
- Hissin käyttö on ehdottomasti kiellettyä tulipalotilanteissa!
- Ennen kuin poistut portaikkoja pitkin:
- Jos havaitset pääporraskäytävässä savua, älä poistu sen kautta vaan käytä varapoistumisportaikkoa!
- Varapoistumisportaikkoa käyttäessä on hyvä katsoa ylös ja alas eli varmistaa, että reitti on turvallinen ennen kuin poistut.
- Jos olet porraskäytävässä ja sinne alkaa tulla savua siirry kerroskäytävälle ja poistu toisen portaikon kautta.
- Laskeudu katutasolle asti ja edelleen kokoontumispaikalle.
- Pääporraskäytävässä laskeutuminen sisääntulokerrokseen ja pääovien kautta ulos.
- Kokoontumispaikkana toimii Sisäpihan oleskelualue
Tilanteet joissa tulee jäädä huoneistoon
Asuinhuoneistot ja kerroskäytävät on muodostettu rakenteellisesti omiksi palo-osastoiksensa, joten huoneistoon on turvallista jäädä. Mikäli olet huoneistossa tai muussa tilassa odottamassa apua, ilmoita siitä Hätäkeskuslaitokseen soittamalla hätänumeroon 112.
Jää huoneistoosi jos:
- Sinulla on huono liikuntakyky, etkä pysty käyttämään portaita.
- Pyydä naapurilta apua poistumiseen. Jos et saa naapuria tai muuta henkilöä auttamaan, palaa huoneistoosi ja ilmoita tilanteesta hätäkeskukseen 112.
- Kerroskäytävällä on savua tai kumpikaan poistumisreitti ei ole turvallisesti käytettävissä.
Etukäteen huomioitavia asioita
- Jos sinulla tai naapurillasi on huono liikkumiskyky tai muu este turvalliseen poistumiseen, käykää keskustelua etukäteen vähintäänkin isännöitsijän kanssa. Samassa kerroksessa olevien naapureiden kanssa on hyvä keskustella tilanteesta, jolloin mahdollisessa hätätilanteessa apua on helpompi saada, kun tilanne on tiedossa etukäteen.
- Tutustu molempiin porraskäytäviin ja kellarikerroksen poistumisreitteihin etukäteen.
- Älä säilytä kerroskäytävillä, porraskäytävässä tai varapoistumisportaikossa mitään tavaraa, jotta turvallinen poistuminen on mahdollista.
Vattenskada
- Riktlinjer
-
- Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
- Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
-
Anmäl omgående
- till servicemannen: Braleva Kiinteistöpalvelut Oy, tfn 098013044, jourtelefon 098013044
- till disponenten: Hanne Nybergh, tfn 09 4246 9333
- Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
- Huvudvattenkran: Lämmönjakohuoneessa
- Värmefördelningsrum: Kellarikerroksessa. Käynti ulkoiluvälinevaraston kautta
- Elcentral: Kellarikerroksessa. Käynti porraskäytävältä
- Ifall vatten hotar utanför byggnaden
-
- Utred vad som orsakar vattenhotet.
- Om det är fråga om ett läckage, försök stoppa det.
- Försök hindra att vattnet når byggnaden
- med säckar
- genom att använda plastövertäckningar
- genom att leda bort vattnet från byggnaden
- Tillkalla mer hjälp vid behov.
Vid hot om våld
I en hotfull situation där det inte förekommer vapen, kan du agera på följande sätt.
- Uppträd lugnt och försök lugna ner personen med ditt eget beteende.
- Se till att du inte vänder ryggen till personen eller drivs in i ett hörn, så att du alltid har en flyktväg från den hotfulla personens närhet.
- Be om hjälp i mån av möjlighet.
- Fly och hjälp andra att fly platsen
Se till din egen säkerhet. Försök styra den hotfulle personen till en plats där denne inte kan skada andra. Anmäl vid behov det inträffade till polisen efter incidenten.
Om den hotfulle personen har ett vapen, agera på följande sätt.
- Gör inte motstånd.
- Gör bara det som den hotfulle ber om.
- Försök varna andra i mån av möjlighet.
- Genom att stänga dörrar kan personens framkomst i fastigheten begränsas.
- Efter händelsen ska du ringa 112 för att få professionell hjälp till platsen så snabbt som möjligt. Lyssna på anvisningarna och agera enligt dem.
Varje hot och observation om en eventuell hotfull situation ska tas på allvar och omedelbart anmälas till polisen. Det kan vara möjligt att du kan påverka situationens utveckling genom ditt eget beteende. Därför ska du ta alla hotfulla situationer på allvar och försöka lugna ner situationer som redan börjat.
Allmän farosignal
Den allmänna farosignalen är en stigande och fallande ljudsignal vars längd är en minut eller en nödunderrättelse från en myndighet. De stigande och sjunkande sekvensernas längd är 7 sekunder.
Den allmänna farosignalen innebär en omedelbar fara som hotar befolkningen. Varningen ges i tätorter med ett fast larmsystem utomhus och utanför tätorter med mobila larmsystem som monterats på fordon.
Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.
- Gör så här när du hör den allmänna farosignalen
-
- Gå in.
- Stanna inne.
- Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och luftkonditioneringsanordningar.
- Slå på radion och invänta anvisningar.
- Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
- Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna så att du inte hamnar i fara på vägen.
Gasfara
- Vid gasfara ges allmän farosignal.
-
Du får mer information om farans art via radio och tv. Med gasfara förknippas i allmänhet följande.
- Om du är inomhus och känner gaslukt:
- stanna inomhus
- de övre våningarna ger det bästa skyddet
- tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
- stanna på de övre våningarna tills faran är över.
- Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
- skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
- försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
- tryck ett vått plagg, en gräs-, torv- eller mosstuva framför munnen och andas genom det
- Om du är inomhus och känner gaslukt:
- Mer information om att skydda sig mot gas
-
- Stäng av luftkonditioneringsanordningar och stäng dörrar och fönster noggrant. Ju tätare du kan göra byggnaden, desto långsammare tränger gasen in.
- Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrar och hålla dig till utrymmen under vinden. När du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
- Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.
Strålrisk
Strålningsläget övervakas kontinuerligt i hela landet med hjälp av mätare. Även de minsta förändringar i läget noteras genast och kommuniceras utan dröjsmål. Vid risk för strålning ges en allmän farosignal.
Gå inomhus
Att skydda sig inomhus är den primära skyddsåtgärden i en nödsituation med strålrisk.
Stäng dörrar, fönster och ventilationsöppningar tätt för att förhindra radioaktiva ämnen att komma in. Husets innersta delar ger det bästa skyddet.
Jodtabletter
Att ta jodtabletter är den sekundära stödåtgärden, som rekommenderas för personer upp till 40 år och gravida kvinnor.
Ta jodtabletten bara på uppmaning av myndigheterna. Du hör anvisningen i radio och TV. Jodtabletter förhindrar att radioaktiv jod samlas i skölkörteln, men skyddar inte mot annat. I en farosituation ska du inte avlägsna dig från byggnaden för att hämta tabletter. Du kan skaffa jodtabletter i förväg på apoteket. Det bör finnas två jodtabletter per person. I nödsituationer med strålrisk rekommenderar social- och hälsovårdsministeriet att ta jodtabletter för personer upp till 40 år och gravida kvinnor.
Skydda maten och dricksvattnet
Skydda livsmedel som ligger framme i plastpåsar eller tättslutande behållare. Kylskåpet, frysen och täta förpackningar är ett bra skydd mot radioaktivt damm.
Att röra sig utomhus
Om du måste gå ut, klä dig i täta kläder som täcker huden, såsom regnkläder. När du kommer in ska du klä av dig kläderna i farstun och tvätta dig själv noggrant. Använd andningsskydd eller håll en handduk eller hushållspapper framför munnen för att förhindra radioaktiva partiklar från att komma in i lungorna.
Ytterligare anvisningar
Du får ytterligare anvisningar av din stads räddningsmyndigheter, massmedierna och Rundradions text-tv på sidan 867. Du hittar också information på Strålsäkerhetscentralens webbplats på adressen www.stuk.fi och på räddningsväsendets webbplats på adressen www.pelastustoimi.fi.
Elavbrott
Agerande vid elavbrott:
- Kontrollera först säkringarna. Om de är hela, kontrollera huruvida elektriciteten hos grannen eller i grannhusen fungerar.
- Om elektriciteten avbryts i ett större område, känner man redan till störningen och har inlett åtgärder för reparation. De flesta elleverantörer har ett inspelat meddelande om störningar som ges på servicenumret för störningar och informerar om kända situationer med elavbrott i ditt område.
- Ifall elektriciteten beter sig konstigt efter att kopplats på, såsom att lamporna lyser klarare eller svagare än normalt, kan orsaken vara att elnätets nolledning har brustit. Detta kan skada apparater, orsaka eldsvåda och i värsta fall ge risk för elstötar. I sådana situationer, bryt strömmen med hjälp av huvudbrytaren och ring till elleverantörens störningsjour.
- Om ett elavbrott pågår länge, var beredd med varma kläder och vid behov även ett hemförråd, speciellt vintertid. Det finns anvisningar om hemförråd i bilagorna.
Vid elavbrott stannar även hissarna. Om du fastnar i hissen på grund av elavbrott eller annat fel, ska du göra följande:
Kontakta hisservicens feljour:
- Med en mobiltelefon - (KONE Hissit Oy, 080015063) eller
- Genom att trycka på hissens alarmknapp. (Larmets styrs direkt till hisservicens feljour.)
Vid behov kan du ringa på det allmänna nödnumret 112.
Bra att veta under elavbrott
- släck påslagna elapparater (såsom spisen eller ugnen), så att de inte orsakar brandfara när strömmen slås på igen
- kylskåpet och frysen stängs av, undvik att öppna dem så att inte livsmedlen börjar fara illa
- vattentillförseln kan avbrytas under ett elavbrott, då vattenverkets pumpar fungerar med elektricitet
Myndigheterna strävar efter att informera om förväntade elbristsituationer på förhand. Det är inte alltid möjligt att informera om detta på förhand. Genom att följa myndighetskommunikationen exempelvis via Rundradion får du information om förutsedda elavbrott.
Anvisning för solenergianläggningen
Solenergianläggningen kan i nödsituationer stängas av på två olika sätt:
Metod A: Avskiljning från inverterns skyddsbrytare: Solenergianläggningen kan avskiljas från elnätet genom att vrida inverterns skyddsbrytare till OFF-läget.
OBS: Varvid solpanelerna och kablarna som går från solenergisystemet till central förblir spänningsförande!
Metod B: Avskiljning från huvudcentralen: Solenergianläggningen kan avskiljas från byggnadens nät genom att vrida säkringsbrytaren i huvudcentralen till OFF-läget.
OBS: Varvid solpanelerna och fastighetens interna kablar förblir spänningsförande, men de försörjer inte längre fastighetens huvudcentral.
Befolkningsskydd
Syftet med skyddsrummet är skydda människorna mot ras, explosionstryck, splitter, gas, strålning och bränder. Det finns ett skyddsrum i fastigheten. Det rekommenderas att man väljer en skyddsrumsansvarig och en medhjälpare till den ansvarige. Det är bra om de skyddsrumsansvariga lär sig använda utrustningen i skyddsrummet och hur skyddsrummet ställs i ordning för användning.
I Finlands finns det plats i skyddsrum för cirka 3,8 miljoner människor. Skyddsrummen finns i bostadshus och i andra fastigheter. Utöver skyddsrummen i fastigheter finns det offentliga skyddsrum, t.ex. bergrum.
Under normala förhållanden används skyddsrummen i allmänhet som hobbylokaler, förråd eller för något annat nyttoändamål. Ett skyddsrum ska dock kunna börja användas inom 72 timmar efter myndighetsbeslut.
I skyddsrummet ska man se till att metalldelarna inte rostar, att tätningarna är hela, att utrustningen fungerar och bevaras.
Det finns ett skyddsrum i fastigheten.
| Placering | Skyddsklass | Utrustningens placering |
|---|---|---|
| Kellarikerroksessa | S1 | Väestönsuojassa |
Fastighetens skyddsrum är av klass S1. Skyddsrummet av skyddsklass S1 är ett nyare som har byggts efter år 1971 I denna skyddsrumsmodell kan man vistas i långa tider. Skyddsrummet har ett manuellt eller maskinellt luftintag som är försett med förfiltrering och aktivkol-partikelfiltrering.
Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.
Underhåll av skyddsrum
Skyddsrummet samt förnödenheterna och utrustningen i befolkningsskyddet ska hållas i ett sådant skick att skyddsrummet kan tas i bruk inom 72 timmar. Skyddsrummet kan även användas för annan verksamhet, förutsatt att det kan tas i bruk inom den nämnda tiden. Användningen under normala omständigheter får varken skada skyddsrummet eller förhindra inspektioner och täthetsprov i det.
I skyddsrummet är det inte tillåtet att förvara föremål som smutsar ner och det är inte tillåtet att göra öppningar i de omgivande konstruktionerna. Skyddsdörrar, -luckor och ventilationsanordningar får inte tas bort från sina platser och ventilationsutrustningen får inte användas för ventilation under normala omständigheter. Det är tillåtet att montera en dörr i skyddsdörrens öppning. Under normala omständigheter ska minst hälften av skyddsrummet vara ledigt för användning vid överraskande skyddsbehov.
- Observera även följande:
-
- Skyddsrummets ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet, dess förnödenheter och apparater hålls i användningsdugligt skick samt att de underhålls och inspekteras på vederbörligt sätt.
- En utsedd person ska årligen inspektera och testa skyddsrummets dörrar, luckor, täthet, ventilations- och elapparater, avloppsystem, samt rummets täthet, i enligt med respektive leverantörs anvisningar.
- För att säkerställa funktionsdugligheten hos utrustningen i skyddsrummet ska de inspekteras och underhållas minst vart 10:e år, såvida inte tillverkaren har föreskrivit en kortare tid.
- När anordningarna inspekteras ska ett inspektionsprotokoll upprättas, i vilket görs noteringar om utförda inspektioner av respektive anordning. Inspektionsprotokollet ska uppvisas på begäran från räddningsmyndigheten.
- Fastighetens ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet redan har sådana förnödenheter att det kan tas i användning. Sådana förnödenheter är till exempel reservvattenbehållare, avfallskärl, torrklosetter och bäddar.
Renovering av skyddsrummet
- Vid övergång till effektiviserat skyddsarbete
-
- En skyddsansvarig utses för skyddsrummet. Den skyddsansvarige ansvarar för upprustningen av skyddet och ska känna till utrustningen som finns i skyddsrummet samt kunna använda den. Dessutom ansvarar den skyddsansvarige för allmän ordning, renlighet och disciplin i skyddsrummet.
- Skyddsrummet ska tömmas på alla föremål som lagrats eller samlats i det enligt en uppgjord evakueringsplan.
- Riv och transportera bort alla tillfälliga konstruktioner från skyddsrummet.
- Kontrollera, smörj och se till dörrarnas och luckornas gångjärn och beslag m.m.
- Kontrollera dörrarnas tätningar och fixera dem enligt anvisningarna.
- Kontrollera nödutgångars och nödluckors användbarhet och funktion.
- Torrklosetterna (15 st. plastpåsar/klosett) fördelas till torrklosettrum. Dessa avskiljs med gardiner eller skivor. Det ska finnas ett klosettrum för varje påbörjad 20 m².
- Kontrollera alla ventilers (VVS) funktion genom att vrida dem från det ena yttersta läget till det andra.
- Rengör och fyll på reservvattentankarna. Säkerställ samtidigt behövliga påfyllningsslangar o.d. utrustning. Installera och testa duschar för slusstältet. Reservera minst 50 liter vatten för varje påbörjad kvadratmeter i det egentliga skyddsrummet, dvs. 50 x 80 = 4 000 liter (eller 30 liter/person).
- Rengör golvbrunnarna och testa att de fungerar genom att hälla vatten i dem. Obs! Det finns en stoppventil i golvbrunnen.
- Kontrollera övertrycksventilerna och smörj ventilernas leder.
- Stäng ventilationsöppningarna för normalförhållanden genom att sätta skyddslocken och deras tätningar på plats.
- Kontrollera tryckventilernas skick utanför skyddsrummet.
- Rengör ventilationskanalerna och filtren.
- Kontrollera alla rör, fogar och anordningar i anslutning till ventilationen. Montera specialfilter enligt bruksanvisningen.
- Kontrollera avloppsventilernas funktion genom att vrida dem till de yttersta lägena.
- Kontrollera följande saker i övertrycksmätaren: vätskemängd, att röret är öppet, att mätartalet är noll samt reservvätskan (färgad brännolja).
- Testa luftmängdmätarens känslighet genom provanvändning.
- Kontrollera trycket i skyddsrummet; utför tryckprovet enligt utrustningsleverantörens anvisning. Målet är att kontrollera att ett tillräckligt övertryck kan bildas i skyddsrummet och att skyddsrummet inte läcker ut för mycket luft.
- I skyddsrummet ska man undersöka och kontrollera att dess telefon fungerar, samt antenn, säkringar till elapparater, belysning, och att det finns batterier, lampor och säkringar i reserv, samt strömbrytare, vägguttag m.m.
- Skyddsrummet ska utrustas med de förnödenheter som förordnas enligt bestämmelserna (bilaga).
- Skyddsrummet indelas enligt en på förhand uppgjord plan i separata sektioner för vistelse respektive verksamhet (män/kvinnor, skyddsorgan, personal, kunder). För varje person som ska skyddas ska det finnas en plats att vistas på, med personliga förnödenheter, läkemedel och livsmedelskonserver.
- Det ska finnas tillräckligt antal sittplatser och bord i skyddsrummet samt våningssängar för ca en tredjedel av personerna som kommer till skyddsrummet.
- Vid undantagstillstånd bör även tillbehör och förnödenheter (t.ex. förströelser), som möjliggör en längre vistelse, införskaffas.
- Nödljusarmaturernas belysning inspekteras.
- Längs passager och korridorer monteras skyltar som vägvisning till skyddsrummet.
Skyddsmaterial
Skyddsrumsmaterialet kan delas in i två kategorier: material för skyddsrummet och material för skyddspersonalen. Varje skyddsrum ska ha reserverats material som enkom är avsett för skyddsrummet, samt skyddsmaterial för den som sköter skyddsrummet och för dennes medhjälpare.
Under normala omständigheter kan materialet användas vid service och underhåll, förutsatt att materialet förvaras i fastigheten där de hör hemma. Verktygen som hör till skyddsrummet ska finnas tillgängliga när rummet tas i användning.
| Namn | Antal |
|---|---|
| Bår | 1 |
| Vattenkonserveringsmedel | Enligt mängden |
| Järnspett | 1 |
| Märkningsskyltserie för skyddsrummet | 1 |
| Ficklampa | 2 |
| Hinkspruta | 1 |
| Namn | Tilläggsuppgift |
|---|---|
| Verkstadshammare | 2 kg |
| Spadmejsel | 300 mm |
| Spetsmejsel | 300 mm |
| Bultsax | ca 600 mm |
| Yxa | ca 400 mm |
| Fältspade | ca 500 mm hopvikt |
| Kofot | ca 600 mm |
| Handsåg | blad 500 mm |
| Järnsåg | blad 310 mm |
| Blad till järnsåg | 5 st. i reserv |
| Skiftnyckel | max. öppning 35 mm |
| Skruvmejsel | spets 8 mm, blad 150 mm |
| Stjärnskruvmejsel | |
| Snickarhammare | 0,5 kg |
| Spik | 2 kg, 75, 100 och 125 mm |
| Kniv | ca 200 mm |
| Räddningslina | d=12 mm, 20 m |
| Material för säkerhets- och skyddspersonal | För varje påbörjat antal 100 boende |
|---|---|
| Skyddsmask och bfs-filter | 2 |
| Skyddshjälm | 2 |
| Skyddsglasögon | 2 |
| Första hjälpen-väska och skyddsförbandsförpackning | 1 |
| Första förband | 2 |
| Strålningsmätare/fastighet med över 100 personer | 1 |
| Jodtabletter | 2/boende |
| Handbok i gårdsskydd (Handbok i säkerhet, SPEK) | 2 |
Utrymning
Med utrymning avses en ledd förflyttning av människor bort från en farozon i situationer där detta anses medföra en mindre risk jämfört med att skydda sig inomhus. Sådana situationer är alla snabbt utvecklade olyckor med farliga ämnen, kraftiga störningar som orsakas av brandgaser, explosionsfara och strålning.
Utrymningen görs alltid utifrån en separat order från myndigheterna. Myndigheterna har redan på förhand planerat genomförandet av utrymningen av området och reserverat nödvändiga transportmedel för detta.
Förvaring
Förvaring av olika föremål kan medföra risk för att en brand antänds eller sprids, att en säker utrymning förhindras i en nödsituation och att brandsläckningen försvåras. Hantera därför brandfarliga ämnen alltid enligt anvisningarna. * Det är helt förbjudet att förvara brandfarliga ämnen i lägenheternas förråd. Byggnadens utgångar ska alltid hållas framkomliga.*
- Bostadslägenheter och balkonger, terrasser eller motsvarande utrymmen som hör till dem.
- I bostäderna ska upplagring av onödiga föremål undvikas.
- Utgångar, trapphus, inre korridorer och gångar till förråd.
- Förbjudet att förvara saker.
- Under byggnaderna eller i deras närhet.
- Förbjudet att förvara lättantändligt material eller annat material vid byggnadernas väggar, bl.a. sopkärl, kartonghögar och transportflak.
Obs.
Kontakta alltid det lokala räddningsverkets brandinspektör i oklara fall.
Bruksanvisningar för brandsläckare
Den boende ansvarar för anskaffning av släckningsredskap till sin bostad.
Släckare
- Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
- Dra loss säkringssprinten.
- Närma dig elden medvinds.
- Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
- Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
- Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
- Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
- Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
- När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
- Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
- Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.
Brandfiltar
- Fatta tag i filtens hörn och skydda dina händer i filten.
- Placera foten på filten, detta förhindrar lågorna från att nå ansiktet.
- Om du är utomhus, närma dig elden medvinds.
- Sträck ut armarna raka.
- Bred ut filten ovanpå elden.
- Håll filten tätt på elden och försäkra dig om att branden har slocknat.
- Skydda dig medan du lyfter upp filten, elden kan tändas på nytt.
- Försäkra dig än en gång om att branden har slocknat.
Reservförråd
Reservförrådet är en del av invånarnas beredskap på eget initiativ. När du har ett reservförråd hemma klarar du oväntade situationer med mindre besvär. Reservförrådet innebär att du skaffar hem lite mer livsmedel och andra nödvändiga dagligvaror. Reservförrådet borde räcka i tre dygn (72 timmar). Reservförrådet består av livsmedel och varor som du kompletterar i takt med att du använder dem. På så sätt håller sig livsmedlen färska och varorna användbara.
Det finns många möjliga orsaker till att plötsligt inte kunna gå till butiken.
- En person som bor ensam kan insjukna och inte ha möjlighet att gå till butiken.
- Samhället kan drabbas av störningar, det kan bli strejk, trafikförbindelserna kan brytas eller så kan ett omfattande elavbrott störa vardagen.
- En situation där butikerna tvingas stänga och individer inte kan gå ut.
Reservförrådet kan variera beroende på hushållets kostvanor och innehåller bland annat vatten på flaska, behållare för förvaring av vatten, läkemedel, jodtabletter och hushållsspecifika förnödenheter såsom personliga läkemedel, hygienartiklar, blöjor, en batteridriven radio, ficklampa och batterier.